Historik

UNG KYRKOMUSIK I VÄSTERÅS STIFT

Hur började det, hur blev det och hur är det?

1950-talet

Under 1950-talet, då alla 40-talister var i skolåldern, startade många kyrkor och församlingar särskilda körer för barn. Så skedde också i Västerås stift. Ebbe König, verksam i Avesta, tog så småningom initiativ till en särskild sektion för barnkörer inom Kyrkosångsförbundet. Barnkörverksamheten fick genast stor betydelse: Fyra kyrkosångshögtider samlade under ett år över tusen barn från mer än 50 körer.

1960-talet

Under 1960-talet fortsatte man att anordna kyrkosångshögtider för barn och ungdomar. Barnen inbjöds, då som nu, till flera olika ställen i stiftet under senvåren, och ungdomskörerna träffades på hösten. Från denna tid stöter man på namn som Ingvar Wersell, Börje Ellerstedt och Thorild Ahlund, Thorild Ahlund från Torsång kom att kvarstå i stiftets barnkörarbete ända till mitten på 1990-talet.

Dagsprogrammet vid barnhögtiderna har i stort sett varit likadant i alla år. Man har samlats i värdförsamlingens kyrka på söndagsmorgonen för att öva och sedan sjunga i gudstjänsten. De första åren firade man högmässa och högtidskören sjöng ofta bara en hymn.

Barntillvända gudstjänster

Så småningom betonades att gudstjänsten skulle vara barntillvänd och de sista åren har man bjudit in till familjemässa eller familjegudstjänst. Barnkörernas medverkan har också alltmer påverkat hela gudstjänstens utformning. Efter lunch vidtog repetitioner och förfriskningar och dagen avslutades med en musikgudstjänst. Vid denna har det varit angeläget att körerna också sjunger något separat eller tillsammans med grannförsamlingen.

Ungdomskördagar

Ungdomskörsdagarna fortsatte fram till 1980 med ett ambitiöst program. Man sjöng bland annat Bachs Actus Tragicus, körsatser ur de olika delarna av Koralmusik, mycket musik ur Carols vid Betlehem, Bachkoraler, Sven - Erik Bäcks Nattvardshymn och Bengt Hallbergs What a Day.

1970-talet

I början av 1970-talet kom Barn- och ungdomskörssektionen att ombildas och bytte namn till Sektionen Ung Kyrkomusik. Någon större förändring kan inte märkas. Personerna i styrelsen är desamma och inriktningen av verksamheten förändras inte. Ordförande är Thorild Ahlund. Börje Ellerstedt, Söderbärke finns fortfarande kvar. De övriga är Birgit Norrman, Västerås, Bertil Stoltz, Arboga och Erik Ullström, Skattungbyn.

1980-talet

I ett protokoll från 1983 kan man se att de fyra barnkyrkosångshögtiderna detta år gemensamt samlade närmare 700 barn. Man konstaterade att körerna rekryteras i allt yngre åldrar. Därför kom repertoaren 1984 att även innehålla en mycket lätt avdelning, lämplig också för 7 -8 åringar. Ett par år senare beslöt man att differentiera ytterligare och hade en repertoar med tre svårighetsgrader.

Återkommande ämnen för diskussion de senaste tjugo åren har varit gudstjänsternas utformning, repertoarens svårighet med avseende på sångarnas ålder och antalet högtider. Man påpekar ständigt att höga krav ställs på värdförsamlingen och då inte bara på musikern. Under senare delen av 1980-talet anordnades under Kristi Himmelsfärdshelgen Ung-Kyrkomusik-Festival på Stiftsgården i Rättvik. Denna besöktes under några år av ungdomskörer från stiftet.

1990-talet

1992 bjuder Ung Kyrkomusik genom ordföranden Bengt Isaksson i Leksand in till barnkyrkosångshögtider. Fyra tillfällen samlade ungefär 300 sångare.

Precis mitt i 1990-talet övertog Margareta Åberg ordförandeskapet och fortsatte på den inslagna vägen. Kommande års repertoar presenterades på kamratdagarna i Sjövik för kyrkomusikerna. Så hade man också gjort de första åren. De äldre barnen (9-13 år) inbjöds till barnkörhögtid med övernattning. Värdförsamling det första året var Västanfors församling. Sedan 2003 är Anna Kjellin primus motor för Ung kyrkomusik Västerås stift.

Barnkördagarna har under senaste åren blivit mer temabundna och man har bjudit in ledare utifrån. Monica Andersson har arbetat med sina sångcollage och Anna Cederberg - Orreteg har haft med egna sånger, som barnen har fått arbeta med. Sånger ur Kyrksång ägnade man en hel barnkördag åt. Musikkonsulenten Hannes Tidare hade då arrangerat flera av sångerna för instrumentalgrupp. Gosskörfestivalen i Rättvik har sedan 1994 inbjudit gosskörer från hela landet till inspirerande dagar på Stiftsgården. För pojkarna och gosskörerna har denna betytt oerhört mycket.

2000-2010-talen

Föräldrar och andra vuxna inbjuds att i samband med barnkördagar delta i vuxenkör. Enskild lektion med sångpedagog erbjuds också. Ett flertal tillfällen har barnkörerna medverkat i större evenemang och gudstjänster, t.ex. vid biskop Mikael Mogrens välkomnande i Västerås domkyrka och Världens fest i Västerås maj 2017.

Repertoaren

Repertoaren har förstås förändrats under åren, men några favoriter kan man märka.Ur Barnkörboken sjöng man redan från början Vår Gud, som skapar liljan och Gud Fader bor i himlen. De rytmiska koralerna ville man att barnen, framtidens gudstjänstförsamling, skulle lära sig. Jesus är min vän den bäste var med tre år i rad. Helen Kemp, den amerikanska barnkörpedagogen, hade till sin första kurs i Sverige med Tree song av Ken Medema. Denna sång tog barnen till sitt hjärta och den återkom många gånger på repertoaren, oftast på svenska: Trädets sång. En annan sång som flera generationers barn har älskat är Rutters All den skönhet jorden bär. Listan på favoriter vore inte fullständig, om man inte nämnde Grancinis Dulcis Christe och Protheroes En ström går fram.

När man läser repertoarlistorna för barnkyrkosångshögtiderna genom åren, lägger man märke till den omsorg med vilken sångerna är valda. Man har låtit barnen bekanta sig med folkliga koraler, sånger från Taizé, sånger från Afrika och från Iona. Man har sjungit Hovland, Agnestig och Riedel och kompositioner av Västeråsmusikerna Bror Samuelson och Agneta Sköld. Ofta har bra sånger fått vara med ett par år av pedagogiska skäl.

Det ambitiösa och kvalificerade arbete, som Sektionen Ung Kyrkomusik lägger ner på barnens fostran i kyrkans musik är värd all beundran. Länge leve kyrkans barnkörer!

Falun i maj 2005 Margareta Åberg